Celiaki/andra mag-tarmsjukdomar

 Antikroppar mot vävnadstransglutaminas  | Anti-gliadin-antikroppar  |  Fekalt kalprotektin  |  Parietalcellsantikroppar Helicobacter pylori-antikroppar 

 

Vävnadstransglutaminasantikroppar

Produkter

Artikelnr

Antal tester

EliA Celikey IgA 14-5517-01 4x12 tester
EliA Celikey IgG 14-5518-01 2x12 tester
Celikey (IgA, Varelisa) 181 96 96 tester
Celikey IgG (Varelisa) 179 96 96 tester

Marknadsföringsmaterial

Prestandaegenskaper
EliA Celikey (anti-tTG), Gliadin (pdf)

Antigener

Vävnadstransglutaminas (tTG) hör till en varierad familj av kaliciumberoende enzymer som katalyserar bildningen av tvärbryggor mellan proteiner. tTG är vitt utbrett i de mänskliga organen och förekommer tillsammans med fibrer som omger glatta muskel- och endotelceller i bindväv. tTG spelar en roll vid uppbyggnad av extracellulär matrix och vävnadsreparation. Gliadiner från vete kan agera som substrat för transglutaminasreaktionerna.

I Celikey används humant, rekombinant vävnadstransglutaminas, producerat i eukaryota celler (Baculovirus/Sf9-system). 

Sjukdomsassociation, antikroppsförekomst och specificitet

Celiaki

  • Klinisk sensitivitet: 96 %
  • Klinisk specificitet: 99 %

Sjukdomsaktivitet

Eftersom koncentrationen är negativ hos mer än 70 % av de patienter med celiaki som behandlas kan anti-vävnadstransglutaminasantikroppar vara ett verktyg för övervakning av dietrestriktioner.

Information om sjukdomen

När rekommenderas mätning?

Misstanke om celiaki

Antikroppsisotyp

IgA eller IgG.

IgA-brist är en särskild utmaning vid diagnos av celiaki. IgG-anti-tTG-antikroppar är lika karakteristiska för celiakipatienter med IgA-brist som anti-tTG-antikroppar i IgA-klassen för patienter med normala IgA-serumvärden.

Referenser

Mäki M, Collin P (1997)  |  Brusco G, Muzi P, Ciccocioppo R, et al. (1999)  |  Troncone R, Maurano F, Rossi M, et al. (1999)  |  Hansson T, Dahlbom I, Hall J, et al. (2000) 

Tillbaka till början

 

Anti-gliadin-antikroppar

EliA Gliadin DP IgA och EliA Gliadin DP IgG
- de första helt automatiserade analyserna för deamiderad gliadinpeptid.
 

Produkter

Artikelnr

Antal tester

EliA Gliadin DP IgA 14-5538-01 4 x 12 tester
EliA Gliadin DP IgG 14-5539-01 4 x 12 tester
EliA Gliadin IgA 14-5519-01  
EliA Gliadin IgG 14-5520--01  
Varelisa Gliadin IgA 198 96 96 tester
Varelisa Gliadin IgG 199 96 96 tester
ImmunoCAP  Gliadin IgA/ IgG 14-4425-35  

Marknadsföringsmaterial

Prestandaegenskaper
EliA Celikey (anti-tTG), Gliadin (pdf)

Antigener

Termen "gluten" omfattar en hel serie av proteiner i endospermen hos spannmålssorterna vete, råg, korn, och havre. De utgör en källa till kväve för det groende embryot och delas in i undergrupperna albuminer, globuliner, gluteliner samt de celiakiutlösande gliadinerna. Gliadin (molekylärvikt 16-40 kDa) är en blandning av cirka 50 komponenter. Med hjälp av elektroforetisk mobilitet kan gliadinerna indelas i fyra huvuddelar: alfa-, beta-, gamma- och omega-gliadiner. A-gliadin, en komponent av alfa-gliadin med känd primär aminosyrasekvens innehåller 32 glutaminer och 15 proliner per 100 aminosyrerester.

Analyserna Varelisa Gliadin Antibodies är coatade med renat gliadin. 

Deamiderade gliadinpeptider

Nylig forskning har avslöjat att gliadinpeptider som går igenom tarmslemhinnan hos celiakipatienter blir deamiderade av vävnadstransglutaminas (tTG), vilket gör dem mycket mer immunogena än obearbetade gliadinpeptider. Därför är de deamiderade gliadinpeptiderna ett mycket mer specifikt mål för antikropparna mot gliadin som produceras i celiakipatienter. 

I EliA Gliadin DP-testerna används de relevanta, syntetiska deamiderade gliadinpeptiderna, vilket ger dem utmärkt specificitet. 

Sjukdomsassociation, antikroppsförekomst och specificitet

  • Celiaki = glutenkänslig enteropati (85–100 % av barn med celiaki under sjukdomens aktiva fas)
  • Andra mag-tarmsjukdomar (cirka 21 % IgG, cirka 3 % IgA)

Information om sjukdomen

Sjukdomsaktivitet

Om gluten tas bort från dieten hos en patient med celiaki minskar mängden IgA-AGA snabbt till normalt värde, medan IgG-AGA minskar långsamt och kan kvarstå i låg koncentration i månader eller år. Vid glutenprovokation uppnår både IgG och IgA-AGA vanligtvis patologiska värden efter några veckor eller månader av glutenintag. 

När rekommenderas mätning?

  • Misstanke om celiaki
  • Olika diagnos av celiaki hos barn och vuxna
  • Uppföljning av glutenfri diet
  • Misstanke om dermatitis herpetiformis

Antikroppsisotyper

IgA och IgG. IgA har högre specificitet men lägre sensitivitet, IgG har högre sensitivitet och lägre specificitet. Därför rekommenderas oftast bestämning av båda isotyperna. Patienter med selektiv IgA-brist kan endast upptäckas genom screening med en antikropp i IgG-klassen.

Referenser

Mäki M, Collin P (1997)  |  Catassi C (1996)  |  Unsworth DJ (2000)  |  Troncone R, Ferguson A (1991)   

Tillbaka till början

 

Fekalt kalprotektin NYTT!

Produkter

Artikelnr

Antal tester

EliA Calprotectin 14-5610-01 4 x 12 tester


Marknadsföringsmaterial

Prestandaegenskaper
Broschyr för EliA Calprotectin (pdf)
Information om EliA Calprotectin (pdf)

Fekalieextraktion
Fekalieextraktion (pdf)

Kalprotektin

Till skillnad från övriga EliA-tester är inte EliA Calprotectin något antikroppstest utan mäter mängden av proteinet kalprotektin i patientens avföring.
Inflammationen karakteriseras av en ökad aktivitet hos immunceller (t.ex. neutrofila granulocyter) som frigör patogena attackerande substanser som t.ex. kalprotektin.
Vid tarminflammation förlorar tarmväggen sin barriärfunktion och neutrofila granulocyter migrerar genom väggen till tarmens lumen. Detta medför ökad kalprotektinnivå i avföringen. Nivån för fekalt kalprotektin korreleras direkt mot antalet neutrofila granulocyter i tarmens lumen. Den är särskilt hög vid inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som t.ex. Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Nivån av kalprotektin i fekalierna är cirka 6 gånger högre än i serum.

EliA Calprotectin-brunnarna är coatade med en monoklonal kalprotektinantikropp som binder kalprotektin som finns i patientens avföringsprov.

Sensitivitet och specificitet

Fekalt kalprotektin är en mycket sensitiv och specifik markör för inflammation i tarmområdet: vid ett första test utesluter ett negativt resultat en inflammatorisk process medan ett positivt resultat anger att endoskopi kan övervägas under diagnosställandet. Cirka 98 % av patienterna med inflammatoriska tarmsjukdomar som t.ex. Crohns sjukdom eller ulcerös kolit har en förhöjd nivå av fekalt kalprotektin. Specificitet hos testerna är nästan 90 % (intern studie).

Sjukdomsaktivitet

Fekalt kalprotektin är en effektiv markör på behandlingens effektivitet och slemhinnans läkning eftersom nivån korrelerar väl med endoskopiska och histologiska fynd vid inflammatoriska tarmsjukdomar. I nyliga studier har det visat sig att nivån på fekalt kalprotektin kan förutspå återfall av Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

När rekommenderas mätning?

  • Vid misstanke om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som t.ex. Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
  • Differentiering mellan överkänslig tarm och övriga funktionella tarmsjukdomar.
  • Övervakning av IBD.

Referenser

Vermeire S et al. (2006)  |  Konikoff MR, Denson LA (2006)  |  Gisbert JP, McNicholl AG (2009)  |  Sutherland AD et al. (2008)  |  Gaya DR, Mackenzie JF (2002)  |  Aadland E, Fagerhol MK (2002)     

Tillbaka till början

 

Parietalcellsantikroppar

Produkter

Artikelnr

Antal tester

Varelisa Parietal Cell Antibodies 143 96 96 tester

Antigener

Cirkulerande autoantikroppar mot gastriska parietalceller upptäcktes först hos patienter med perniciös anemi. Senare biokemiska och molekylärkloningsstudier identifierade autoantigenerna som alfa- och betasubenheter av de gastriska H+/K+-ATPas (92 resp. 69-90 kDa) Det membranbundna enzymet H+/K+-ATPas är en protonpump som ansvarar för saltsyrasekretion i magsäcken. Det finns i specialiserade intracellulära och projicerande membran av parietalceller i slemhinnan.

I analysen Varelisa Parietal Cell Antibodies används renat H+/K+-ATPas. 

Antikroppsförekomst och specificitet

  • Perniciös anemi (55–90 %)
  • Kronisk atrofisk gastrit, typ A
  • Autoimmuna endokrina sjukdomar som hypertyreoidism, Hashimotos sjukdom och insulinberoende diabetes mellitus (20–30 %) – i dessa fall högre risk för typ A-gastrit
  • Friska personer (2–5 %), ökande med ålder

Information om perniciös anemi

Sjukdomsaktivitet

Korrelation mellan autoantikroppskoncentration och den gastriska atrofins allvarlighetsgrad stöds av en studie men inte av en annan. Behandling med kortisonläkemedel ger regeneration av gastriska parietalceller, men aktiviteten hos parietalcellsantikropparna visade dock ingen motsvarande förändring.

När rekommenderas mätning?

  • Misstanke om perniciös anemi
  • Differentiering mellan typ A atrofisk gastrit och andra former av icke-specifik histologisk gastrit (typ B, helicobacter pylori-associerad gastrit, typ AB och reflux gastrit efter operation)

Antikroppsisotyp

IgG

Referenser

Gleeson PA, van Driel IR, Toh B-H (1996)  |  Toh BH, Sentry JW, Alderuccio F (2000)  |  Klaasen CH, De Pont JJ (1994)

Tillbaka till början

 

Helicobacter pylori-antikroppar

Produkt

Artikelnr

Antal tester

Varelisa Helicobacter pylori IgG Antibodies 195 96 96 tester

Antigener

I analysen Varelisa Helicobacter pylori IgG Antibodies används renade H.pylori-ytantigener och rekombinant 120 kDa-antigen. 

Antikroppsförekomst och specificitet

Organismen känd som helicobacter pylori upptäcktes och rapporterades först 1983 av Warren och Marshall. De rapporterade en ny, gramnegativ spiralbakterie som påträffats i tarmslemhinnan och associerades med aktiv, kronisk gastrit. Idag antas att H.pylori orsakar kronisk gastrit, den förmodas vara en huvudorsak till sår i mage och tolvfingertarm och är erkänd som klass I-carcinogen för magcancer.

Studier har visat att H.pylori-infektioner är ett mycket utbrett fenomen. Man räknar med att cirka 50 % av världens befolkning är infekterad. Förekomsten är högre i utvecklingsländer (upp till 79 %) än i de industrialiserade länderna.

Flera "invasiva" och "icke-invasiva" tekniker har beskrivits för diagnos av H.pylori-infektion. Av de invasiva tester som är tillgängliga är histologi och RUT (rapid urease test) de som oftast används. Även om dessa metoder har mycket positiva värden för prediktion krävs att biopsier tas från övre mag-tarmkanalen. De vanliga icke-invasiva testerna är utandningstestet UBT (urea breath test) som kräver intag av isotopmärkt urea, samt serologiska metoder som bestämmer antikroppar mot H.pylori i serum.

När rekommenderas mätning?

  • Kronisk gastrit
  • Sår på tolvfingertarmen
  • Misstanke om H.pylori-infektion

Antikroppsisotyp

IgG

Referenser

Warren JR, Marshall BJ.  |  Asaka M et al.  |  Azuma T et al.

Tillbaka till början